WOAAAAAAAAAAH

Vaknade söndag morgon (eller vadå vaknade: öppnade ögonen och gav upp försöket att somna) och gick ner för att göra lite frulle åt de tre tjejerna jag hostade denna morgon. Alla var bakis; utom jag. ;)

Så snart vi gjort oss och i ordning drog vi oss mot Skydiving Long Island i East Moriches - 10 min ifrån mig. Där fick vi fylla i papper som klargjorde riskerna med skydiving och att ingen släkting till oss kan stämma dem om vi skadades eller dog. För att tydliggöra detta filmades vi när vi läste upp och skrev under weavern som löd:

VERY GOOD - ökade inte nervositeten (hos Sara) alls. Jag å andra sidan var inte alltför skrajsen. Tills någon sa: What if the parachute don't open? Lugnades genast då de faktiskt har en back-up parachute. Puh...

Bobo och Ron, barnens grandparents och Bella joinade oss först i väntan på att få åka upp. Matt kom även han lite senare med full videoutrustning - yie-haa! :D Samtliga tyckte verkligen vi var från vettet att göra detta. Mysigt att de ville komma och se på. De känns verkligen som min extended family.

Väntan var lång och värmen påfallande. Iih. Till slut var det vår tur. Malin och Elin fick åka upp först. Snart därefter var det Saras och min tur. Sara fick italienarn och jag fick blonda galna biffen med skönaste humorn. Liksom Malin och Elin fick vi det snabbstigande planet The Rocket. SMÅ var de. Tiny tiny men känslan när planet steg och steg och steg var fantastisk. Såg Bobos och Rons hus, bakgård och pool. Tillslut uppe på 12 000 feet. Jag var närmast dörren och först - proceduren var ganska enkel; högra benet ut, knät kvar i planet. Öppna dörren, händerna i kors över bröstet. På hans signal - ut. Fritt fall - händerna på varsin sida bakom huvudet och benen lätt böjda bakåt. Det fria fallet gick så fort - vilken känsla! Falla så snabbt och se marken närma sig. Falla förbi moln. Och med ett ryck öppnades fallskärmen och plötsligt seglade man över en utsikt som var ofattbar. Han visade mig lite hur man styr och snurrar neråt. Fick styra lite själv tills vi började närma oss marken. Då gick han igenom landningen och sen.. mjuk landning och slut! Kände mig som Bambi efteråt. Men hög på adrenaline. Bella kom springades och hälsade med en härlig omfamning och bland de första vettiga sakerna jag sa var:


Det levde lätt upp till mina förväntningar, varken mer eller mindre.

REKOMMENDERAS.

Over and out! /L.

Lördag. Sara är Askungen och tvingas jobba från 12. Jag åkte över och sällskapde med bonusen att få hänga i poolen i hettan. Svetten bokstavligen rann. RANN!!!! av att sitta ner liksom. YUCKIE som Baby James skulle uttryckt sig. Men tack och lov slutade Sara till 8-tiden. Vid det laget hade jag och Matt redan hunnit gå över till grannhuset som bjudit oss på sin fest. Fick motstå frestelsen att hiva en kall från the keg och joina beer-pongen som pågick efter som jag var kvällens DD. DESIGNATED DRIVER. Hjärta! Stannade inte länge eftersom det inte var många vi kände = weird utan gick hem och jag väntade in mina kära damer. Agerade taxi till Sara och strax därefter kom Malin och Elin också. PRE-PARTY AT LOVISA COULD START. Drack (jag drack 5 koppar kaffe = speedad) och spelade kort till musik till sena timmar. Vid halv 12 var det dags att dra sig mot klubben och efter en snabbt stopp på bensinmacken 7'eleven drog vi till Southampton och gick ut på Rdv East. Schysst loungeställe med mycket folk, bra musik och bra hängställen. Promotor Zack fixade in efter lite väntan och inne väntade deras drinkbord (för tjejerna - inte för mig...) Kvällen var kort men lång och vi hann med en hel del innan vi drog oss ut i natten för tjejernas obligatoriska McDonalds. FYLLONA försökte beställa i drive-innen gående utan framgång. BRA GJORT. Vi löste det.

Hemma satt vi ute på verandan och blev myggbitna och mumsade hamburgare tills fantastiska tysta färgglada blixtar på himlen. Aldrig sett något liknande!

Till slut hamnade vi i säng någon gång efter halv 5. Kunde jag sova efter allt det kaffet?

Nej.

Men det var värt det!

TO BEEEEE CONTINUED

/L

Underbara helg! Att den är slut är det tråkiga. Och att jag i nu läget är trött och med en lätt sträckning i ryggen. Men fy fan vad nöjd jag är.

WOW

Torsdag. Eller var det onsdag?
BASEBALL game. Så amerikanskt det kan bli. Hot-dogs. French-fries (jag avstod - Miami- ni vet). Long Island DUCKS mot Yorks Revolution. Vi hade nog de bästa platserna man kunde få bland läktarplatserna (frånsett balkongerna). Vi satt precis bakom pitchern och catchern och kunde verkligen se varenda rörelse slagmännen genomförde. Satt där och spanade in och blev inspanade av spelarna bland åskådarjenkarna och kände oss lite vilse. BESVIKELSEN; en enda home-run - hallåå? Men det var iallafall vår favorit Javier Colina som genomförde den... Satt där och mös ända tills himlen öppnade sig och alla sprang under tak - matchen avbröts och så insatta som vi var gav vi det en chans att upptas igen. Men icke - efter 20 min gav vi upp hoppet om att Moder Natur skulle ge med sig.

Fredag. Gissa vad? Jo- Sara jobbade kväll igen!! SUPRISE. Så jag hyrde en film och hon fixade popcorn. Det blev Burn after Reading med bland annat George Clooney och Brad Pitt (vars karaktär för övrigt gjorde hela filmen). Den var lite småputtrig och skum men helt ok tack vare Pitt.

Hatar Youtube's "Inbäddning inaktiverad på begäran" men här är en länk med de bästa scenerna med Pitt. Kommer makes zero sense men fiiiiiiiiiiiiiii-faaaaaan vad kul. http://www.youtube.com/watch?v=XnkGwPuQco8
Speciellt knytnävsmovesen som Sara och jag numera använder whenever we go out.

Forts. följer

Men vår kvällen började där. Klubben fylldes och vi dansade och hade kul. Vid 12snåret kom Mange Schmidt och uppträdde. FLUMMIGT men vi stod på front row (var inte direkt VÄRSTA konkurrensen) och GLASSIIIIIIGT är trots allt alltid (nästan...) en partyhöjare!

Till slut var det dags att ta tåget hem till Elin och Malin hängde även impulsivt på. Somnade en stund innan vi var framme. 20 minuters promenad innan vi var framme i varma natten. NAAJS. Och mysigt på något vis (läste för övrigt i Malins amerikanska bok om Sverige att mysigt är ett otroligt typiskt svenskt ord.

snygg 1

snygg 2

Morgonen därpå vaknade vi rätt sent (trots att jag vaknade tidigt av att Elins lillkille David sprang förbi och spelade Wii i närheten) och åkte för att köpa lite glass. Sedan åkte vi och shoppade lite på Marshalls. Köpte mig en långklänning, ett nattlinne, svarta Guess-skor och en vit bikini. Nu får jag hålla mig strikt i ytterligare två veckor... Kvällen var lugn med en film hos Malin som jobbade lördagkväll. Stannade ytterligare en natt hos min Elin och det kändes bra. Elin är familj för mig här. Det enda jag saknade var Didi och Sara som fick spendera denna helg på skola i Albany. Duktiga dem!

Det var min midsommarhelg i ett nötskal. Vill man ha mer detaljer får man fasiken flytta sin datarumpa till Skype. I<3Skype. Hörs där!

TJINGELING

Sommaren är verkligen över oss (och varmt är det...) I fredags var det midsommarafton och som svensk undviker man inte firande bara för att man inte befinner sig i Sverige. Svenska ambassaden anordnade firande i city i Battery Park. När jag slutat skypade jag med familjen innan jag fick stressa hjäl mig till tåget. Efter en och en halvtimmes resa väntade jag in tjejerna på Penn station. Köpte med mig lite Swedish fishes och Oreos till FIKA. Typisk svenskt, right? Malin och Emilie fann mig medan Elin virrade runt för att finna Lisa. Så vi fick vänta... ända tills vi insåg att Elin och Lisa redan satt på tunnelbanan downtown.

Kom så småningom till Battery Park där alla redan satt bänkade för stångresningen. Och där någonstans i folkhavet slog vi oss ner på första parkett (i princip där man skulle dansa). Tjejgänget växte och aupair efter aupair joinade. Ganska snart var vi uppe på fötterna och dansade galet runt stången i värmen. Högljutt och glatt.

Random turistamerikaner var där, mest antagligen för att se galna svenskar fira midsummer. Tror jag dessutom blev filmad av någon under Vi äro musikanter. HUH?! Såg vår vän från IKEA men vi hälsade inte då hon trots allt såg ganska irriterad ut på sina barn...

Sedan köpte vi oss lite mat. Jag beställde gravlax... och fick en liten bit lax, 2 bitar bröd och lite gravlaxsås. GOD som sjutton var den men hey, what's up with the one piece no dinner-salmon? Vi drack vin och myste med Elins ostbågar. Tog fina bilder och innan vi visste ordet av mörknade det och det var dags att dra vidare till midsommarfesten. Vi bytte om och begav oss till tunnelbanan. Åtta-tio tjejer satt och sjöng på tunnelbanan och tre äldre fransmän satt roat och log medan de skakade på huvudet åt oss. PERDÓN. Uptown och taxi sedan var vi framme på Amnesia. Jag, Malin, Emilie och Elin kom in men sedan tog det stopp. Flera av de andra kom inte in för att de antingen inte köpt biljetter eller inte hade accepterbara leg (vilket var konstigt eftersom de alla hade riktiga IDn) Irri och dåligt men vi försökte göra det bästa av det vilket även de andra .

Fortsättning följer...

Hej alla glada!

Midsommar började redan i torsdags då jag och Sara hade midsommarmiddag som vi inhandlat på IKEA. Ägg, sill, lax, potatis, jordgubbar och glass. Vi satt hemma hos Sara och uppskattade Sverige på avstånd. För det tycker jag är rätt häftigt med att vara här. Man uppskattar hemmaplan tusen gånger mer. Allting blir mysigt och bra på något vis. För att inte tala om att ha alla nära och kära nära. Det kan man inte vara mer än tacksam för när man är hemma och det känner man härifrån.



Fortsättning följer! /L.

Nu kan jag bocka av att jag varit i ännu en stat i USA, nämligen Connecticut - the home of Diarta.

Jag och Sara slutade i fredags och jag hade en kvart på mig att duscha och packa. Nej. Stryk det. Jag fick 10 minuter och sen kom Sara och hennes hostdad som skulle skjutsa oss till färjan. På något sätt gick det iallafall. Körde dit medans James lyssnade på gamla 80tals klassiker och skrattade åt oss när vi inte kände igen låtar från början av 90talet.

Framme i den lilla gulliga staden Port Jefferson var vi ca 5 minuter innan färjans avgång. PUH. Färjan var en liten version av Gotlandsfärjan. Gick ombord, köpte biljett och satt och gjorde oss i ordning. Åkte förbi segelbåtar och skärgård och det kändes nästan som hemma. En kort färjeresa senare så var vi framme och kastade oss i armarna på vår kära Ingrid som att det var evigheter sen (vilket det var i jämförelse med every night after work before). Med sig hade hon som den lilla ängeln hon är, käk och snacks från Deli't som hennes hostmum äger. Very very najs.

Emilie joinade och vi chillförade i köket eftersom vi var bjudna på födelsedagsKALAS. Jag bangade. Didi vart sur. Var på tok förtrött och hade fortfarande ont i ryggen (still have it). Och sen slutade Didi vara sur på mig för hon kan inte vara sur på mig. LOVE YA. La mig när damerna lämnade huset.

Lördag vaknade vi rätt tidigt då jag var utvilad och tjejerna, som inte blev alltför sena, vaknade och inte kunde somna om. Så vi låg och drog oss till 12 innan vi gick för Deli breakfast. Goa paninis serverades efter behag och med lite snacks i fickorna gick vi och la oss under täcket igen denna gråa dag. TILLS jag drog upp alla för lite shopping i Diartas närliggande mall.

Lite senare bestämde vi oss för att iallafall dra oss in till city för lite utgång. Mest för att vi hade skjuts med killarna som jobbar på Deli't. Sen drog de sig ur en city tur och lämnade oss åt vårt öde. Vilket blev att Didi vår Ingrid fick köra istället. Hade oss en mysig kväll i godan ro där vi gjorde oss i ordning till musik (mest Trey) tills vi begav oss. Didi visade på imponerande körskills när hon körde in i OCH fickparkerade i city. TJIHOO. Hade bråttom men hade egentligen INTE bråttom eftersom mr. promotor Roy också var sen. Väntade in honom tillsammans med de andra svenska tjejgänget utanför klubben Pranna, vars vakter och kö och rökruta undradbee vad fan ett sådant stort tjejgäng gjorde ståendes ute på gatan väntandes i en kvart. Men tills slut kom mannen och vi alla drog oss mot bord och dansgolv.

Ett tag senare behövde vi dra vidare till en annan klubb igen, 49th Groove där jag spenderade en minnesvärd födelsedag. TJIHO.

Det vart mycket av allt men ändå ingenting. Fattar ni? Åkte iallafall hem nöjda igen och ja - jag somnade i bilen.

Tack bästa Diarta för helgen. Du är saknad trots att vi i många andetag tror att du fortfarande hänger med oss dagligen.

/L.

Dags för lite skriveri kände jag, nu, medan jag väntar på Felicia på Skype. Denna vecka har Melissa varit bortrest så igår när även Matt var borta hela kvällen var det jag och Bella solo i huset. Vart först en sväng till McDonalds (ska för övrigt tillägga att jag inte beställt något annat än sallad därifrån sen jag kom hit. COOLT VA?!?!!?) och hyrde två filmer på tillbaka vägen. Ena var Alice in Wonderland, som inte alls var så bra som jag hoppats. FLUMMIG. Och en fortsättningshistoria på originalet. Whaat liksom? Jaja, eftersom mister J. Depp var med var den hursomhelst obligatorisk för mig att se. Andra filmen däremot, rekommenderas varmt. Lägger till den till min lista över bästa kärleksfilmer genom tiderna, haha!
1. The Notebook
2. Moulin Rouge
3. Shakespear in Love
4. Ghost
5. PS. I love you
6. The Timetravellers Wife
7. Benjamin Buttons otroliga liv
8. Titanic
9. Remember Me
10. Pretty Woman

Haha, bra lista. Kollar man på riktiga filmfanstaster så finns klassikertitlar som jag inte matat mig igenom.

Men. AAH VAD BRA DEN VAR. Storgrinade på slutet. Så fint! Millan, du måste se den - du kommer älska den! Snygga Eric Bana (Hulken, Troja) mot en av mina favorit skådespelerskor; Rachel McAdams.
Kan inte skriva vad den handlar om - känns som man förstör lite då. SE DEN!!
love /L

Lördag morgon vaknade vi efter vår knappa sömn, duschade och dressade for success denna communion day. Bella kläddes i sin lilla vita brudklänning och samtliga i sällskapet begav sig till kyrkan för en mini-konfirmations cermoni. Vi åkte dit med Melissas föräldrar och det roligaste men den turen var en incident med boyscouter som sålde amerikanska flaggor vid vägen som vi i princip råkade stjäla en flagga av. Grandma J blev så till sig av att hon råka stjäla den att efter många skratt senare åkte tillbaka till dem för att betala den efteråt. "Stealing from a boyscout, talk about bad carma!"

Communion innebär i princip att barnen tar emot Jesus i sina hjärtan för första gången genom nattvarden. Kyrkan var romersk katolsk och lite skillnader märktes från våra gudstjänster även om de var lika i stort. Största skillnaden är väl den lite väl påproppsande präster vars predikan ibland övergick lite i hjärntvätt men hey, that's what's religion is all about. Nej då. Som den pålästa protestanten som jag är, är ju den största skillnaden mellan de olika grenarna vikten av Jesus för katolikerna medan vi har tre enigheten. Hursom så märktes det eftersom allt handlade om Jesus. Det var vackert och barnen var zöta, speciellt Bella såklart som var the most beautiful one of them all.

Efter fotosessionen vid kyrkan åkte vi hemåt igen.

Nu började all cateringsmaten plockas fram. Dryck. Appetizers. Mingel. Chill i solen. Fota. För varmt i solen. Se upp för att bli bränd. Leka med Luke och Bella. Fota. Mingel. Mer mat. Dryck. Mer mat. Mingel. Dryck. Efterrätt.

Lite senare framåt seneftermiddagen började folk bli lite tipsy. Det var roligt.
Efter minglandet kändes det som jag lärt känna familjesläkten ytterligare och dessutom skapat lite nya kontakter. Måste dessutom påpeka hur sega Elin och jag var. Tre timmar sömn och vi gick på adrenalin och kaffe. Men vi hade kul. När folk började droppa ut från festen satte vi oss med M&M och deras två bästa kompisar för kvällssnack. MYS. Relaxing slut på kvällen innnan jag och Pippi gick upp för att lägga oss. Först lite svensk godis och sedan däcka i välförtjänt i sängen.

VALBORG

Helgen började med grymt väder, 2hs jobb och jag slutade vid ett. Familjen förberedde för fullt för Bellas communion på lördagen och jag väntade in Diarta och Sara som skulle åka till Albany för helgkurs. Efter 3h började vi vår roadtrip tillsammans mot Manhasset where Elaaajn lives. Så efter att vi överlevt galen trafik på motorvägen (hoppades D och S överlevde vidare NY trafik) var vi framme och tjejer droppade av mig och körde vidare. Jag kom, såg, förundrade. Vackert område nära vattnet och Elin bor i ett stort fint typiskt amerikanskt hem. Mötte hennes lilla trevliga värdmamma och resten av hennes familj.

Efter nån timme hos Elin slutade hon också och valborgsfredagen kunde officiellt BÖRJA!  Vi blev upplockade av Amanda och drog på en galen tur genom the town of Manhasset med 20 rödlysestopp, en nära-inpå-krock och förbi en olycka på en liten bro med 5 polisbilar och 2 ambulanser. Vi plockade upp Emilie på vägen, överlevde och var framme hos Malin för valborgsgrill!


Hade ingen egen bild på hela gänget så snodde en av Elins!

Vid denna tidpunkt var vi alla rätt hungriga så efter lite finputsning, påklädning och sminkning lades köttet på grillen och ölen öppnades. Gott var de och mätta blev vi. Med efterrätt och lite dryckesspel var vi till sist tvungna att gåspringa till tåget och hann rätt så nätt och jämnt.

SNYGGO

En cabride senare (och jag var tvungen att gömma mig på golvet eftersom vi var en för mycket för platserna i taxin) var vi framme vid Hudson Terrace och vi fann där promotor Martin i vimlet. Jag och Elin hade inte fungerande leg men provade med våra passkopior och blev först nekade. Då tog Martin med oss genom heeela kön och in en annan väg. Så hela våran valborgsklubbkväll var möjlig thanks to him. Svenskar var det överallt och musiken som spelades var t.ex. När vi gräver guld i USA, Botten Anna, Dancing Queen, Alla som inte dansar är våldtäktsmän och Sommartider, vilket kändes rätt mäktigt där under bar NYC himmel.

Kvällen sjöd och efteråt föjde Elin med moí hem till Manorville. DVS efter att vi hade missat tåget med en minut på Penn, väntat en och en halv timme till nästa (eftersom vi prickade in nattuppehållet) och sedan åka en och en halv timme tåg tills vi var framme efter soluppgång och körde hemåt från stationen. NAJS. Vi kom hem lagom till att alla var med tuppen här hemma och vi gick och la oss för att hinna sova 3h innan vi skulle till kyrkan...

Del två! Lördag!

Vaknade på lördagen vid 11tiden redan och alla hade svårt att somna om. Inte så konstigt med tanke på att soffan vi alla sovit på kunde fällas ut till en säng där alla fått mer än plats egentligen (”Why did’nt you guys take out the bed? –THERE IS A BED?!” Dessutom var det knalljust i rummet vilket innebar att vi inte hade mycket mer val än att stiga upp. Dock gjorde Terrys roomie frukost till oss – jordgubbar, rostade mackor, flingor, scrambled eggs och juice har sällan smakat så gott! Efter att ha gjort oss i ordning hade vi tänkte att promenera in till city. Lättare sagt än gjort. Efter kassa instruktioner from Terry promenerar vi tokfel i nån timme innan vi tar tunnelbanan in. Vi hade i alla fall tur med vädret…

Spenderar eftermiddagen runt Times Square innan vi beger oss hemåt för en powernap på två timmar. Yepp! Beställer hem käk när vi till sist orkar gå upp. För min del vart det…. SUSHI. AAAAAAAAAAAAAAAAH. Andra sushin i USA och den var SÅ GOD. Vart deppig när den tog slut.

Efterrätt: Emelies bakade brownie till Didi. Numera addicted. What can I say? IT WAS GOOOD.  Fixade oss och drog ut för att försöka komma till klubben innan 12. Hade hunnit om det inte hade varit för att samtliga taxibilar i NY (med undantag för fem svarttaxi…) ville ignorera oss vid denna tidpunkt. Väl vid entrén:

“     - Why did you guys just not bring your real passports?

-         If we loose ‘em, we won’t get home.

-         Right…So you’re from Sweden? Say something in Swedish.

-         Hej jag heter Lovisa och jag älskar New York. SNÄLLA låt oss få komma in.

-         Go ahead!”

-         WOOOOOOOOOOH!

Väl inne brände inträde hål i plånboken. Då ville man bara göra det bästa av kvällen. Till slut hann däremot fredagkvällens bravader upp med oss och vi gav upp efter tappra försök att inte göra’t. Rez (Didi’s sis som åker hem onsdag) lackade men det var också den enda babe i gänget som inte hade high high high heels för andra kvällen i rad. Kom hem nöjd till min brownie som jag sedan drömde om. Jag och mina drömmar säger jag bara...

/Lovisa

 

 

 

FÖDELSEDAGSFIRANDE yiiehaa

Del ettttt! Fredag! Oh my, we got a situation here.

Hela dagen trodde jag att jag skulle stanna hemma denna kväll eftersom jag skulle jobba sent när tjejerna skulle in och festa och fira Didi och mr T utan mig. MEN. Utsikterna förändrades när mina värdföräldrar ringer in mormor för lite extra tjänstgöring vilket innebar att jag var off tidigast av alla. Redo och klar hämtade jag upp tjejerna vid 6-tiden. Problemet då var bara att tjejerna slutade 6 och därför inte ready set to go liksom. Konsekvens = missar tåget. ATTANS. Håller humöret uppe och byter om på tåget. Speciellt bra när konduktörer och konstiga snubbar går förbi, samt att tåget faktiskt stannar på stationer och utsikten in är betydligt bättre än utåt… HEH! Senare och senare blir vi när och när Emelie väl hämtat upp oss på tågstationen fastnar vi i bilköer. Kör lite vilse men hittar till slut till Terry.

 

Kvällen kunde officiellt börja! Andra vänner till Mr T var redan där- Champagne, drinkar och chokladtårta gör i alla fall mig och Didi övertaggade. Beställer taxi och åker till första klubben. Taxiturerna är alltid underhållande och vi tog en jäkla massa bilder däri, inklusive Didi plus taxiföraren… Alla var vi lite smånervösa över om vi kommer in eller inte på våra fixade passpapperskopior, HEH! Men inga problem alls och vi firar glatt på klubben… Eller. Skulle kanske inte kalla det så mycket klubb – mer som en liten lounge. Så efter ett par timmar där drar vi vidare till nästa ställe. Här är min passkopia plötsligt borta och vart lite orolig igen. Inga problem då kontrollanten i kön struntar i att kolla mig. HEH! Väl inne dansar vi natten lång till strax efter 4. Är ständigt omgivna av fotografer – hur många kan ett och samma ställe ha? FINFINA bilder där – NOT!! Enligt bilderna fick tjejerna en flaska i handen helt plötsligt - var kom den ifrån undrar vi eftersom jag mest kom ihåg att den kraschade i golvet och att jag inte alls kände dessa pinsamma tjejer.. :D Sätter mig ner efter ett tag  med Sara och Rez och somnar sittande. Vaknar och inser att jag sovit en kvart – KOMISKT. Därefter drar vi ut på dansgolvet igen. Efter min tupplur så hade jag all extra energi att spilla på den sista delen av kvällen, finner Didi på dansgolvet och dansar tills vi knappt kan stå längre innan vi drar oss därifrån.

 

Tjejerna insisterar på nattmat trots att det blåser järnet och ingen av oss har mer än en kavaj på oss. Meeeen efter en sväng in på Taco bell på Penn station är vi redo att ta en taxi hem.

 

Jag somnar självklart även i taxin hem och när vi är framme så är det ljust ute. HUH?! Ringer på dörrklockan hos mr T och vi blir på något konstigt sätt insläppta (tror att det var gulle-roomie som gick upp för att släppa in oss, NAW). Somnar alla fem på en och samma soffa (förutom Sara föresten som fick sova på golvet) TO BE CONTINUED

ABOUT MY WEEKEND

Allting började en störtsolig lördagmorgon. All flöt på med undantag för en liiiiten försening som gjorde att jag speedade lite på vägen till Ronkonkoma station. Melissa hade lämnat mig en lapp och 40$ extra fickpengar - GULL. Sol, Mr Brightside på radion och ut på stora motorvägen i min PT cruiser. Vilken känsla. Sov, åt frukost och sminkade mig på tåget på vägen in och innan man visste ordet av så var man i city. Mötte Elin och vi båda utbytte samma erhållna känsla på vägen in - bubblande lycka och ett OMG jag är i NY!!!!!!!!!

Sen började på... HM! haha, igen, båda behövde lite saker därifrån och jag vart kär i en klänning från The garden collection. SOMMAR! :D Allas vår Jonna joinade lite senare och trots hunger och ganska kyliga vindar gick vi runt och fixade ärenden. Framåt kvällen mötte vi upp Amanda och smög oss in i middagsrushen på TGI's. Vilken jävla mat - och kalorierna på menyn sen. Mardröm. Åkte därifrån med magknip och något som kändes som feber. He-he - men slushen var divine.

Tillbaka till vårt hotell och gjorde oss i ordning för kvällen. Kall Corona till (som jag så snällt fått av min värdpappa) och vi var pepp för party! Elins kompis hade fixat upp oss på listan för ett Skandinaviskt party på en klubb som Didi och Sara smått rekommenderat för oss under 21. Men innan dess var på på förfest på hotellet som resten av Amandas gäng bodde på. Eftersom drickat inte kommit ännu så blev jag inskjutsad på närmsta Liquorstore med en av 21+'s ID för att köpa lite drinkbas. Det höll. Och en efter en droppade in. När klockan inte längre bara var barnet delade vi upp oss och åkte taxi till klubben. Kom till Pacha, hade flyt och kom in utan inträde men - fyfan vilken jävla dräggklubb. Inget Skandinaviskt event utan bara massa efterhängsna killar, dansare i burar med dusch och ruggigt dålig musik. Innan vi dock riktigt hunnit inse katastrofen (som vi såg klubben efteråt) kom Renate och kallade på oss precis i entrén. VI VAR PÅ FEL KLUBB. Eventklubben Push låg på andra sidan, DO'H! men snabbt fixat - ut och i kön. Pratade svenska och var glada att vi slapp Pacha och att vi trots allt stod på listan här. Blev påkallade av en svensk kille som visade sig vara eventfixaren - och släppte in oss vid dörren vid sidan av. YEY. Lycka!! Och inte minderåriga...

Stället var fräsch, bra musik, bra dansgolv och roligt folk. Killarna som anordnad eventet bjöd på drinkar och vi stockholmare pratade Sthlm och NYC. Träffade många svenskar och vi dansade till fyra. Och sedan tillbaka till hotellet, nattmat för vissa och sedan däcka för att sova på tok för få timmar..

Det blir bara bättre och bättre! /L

Efter en tur på lågpriskedjan Conway och en tur genom stora Manhattan Mall var det dags att vila fötterna på Starbucks. Det var dock fortfarande skyfall och nu hade vindarna ökat till orkanstyrka. Men vi kämpade oss igenom trots sönderblåsta paraplyn och dyblöta hår, byxor och skor. Mysigt mysigt med gulliga starbucksworkers. Sen var det dags att bege sig hemåt och vi skiljdes från Jonna.

På tågstationen visade det sig dock att min tåglinje var inställd. För hela natten framåt.

Panik. Men ändå lugn. Min värdmamma menade på att jag verkligen borde försöka fixa hotellrum. GAAH!

Ringde till Amanda som jag visste var på sitt hotell med sina vänner, förandes och på väg ut. Hade redan innan varit bjuden att följa med och nu - min enda räddning. Och visst gick det bra. Gick i regnet med tunga kassar och försökte hitta hotellet i orkanvind, cirka 10 blocks eftersom jag inte visste vad taxi kostade (INTE ALLS DYRT VET JAG NU I EFTERHAND).

Fick komma in till att partymänniskor som var lite tipsy, snälla och glada. Alla från Skandinavien främst. Fick direkt en en-två-tre drinkar i handen och sedan var jag med. Stressombytt till några av mina nya kläder. Helförvirrad men ändå - tänkte inte missa chansen. Lånat smink, ner i mina våta sandaler och in i en taxi till klubben Webster Hall. Oflyt - jag Amanda och Sara glömde våra ID. Tillbaka in i taxin och till hotellet. Inga nycklar och högljudda - ooopsie, värden var inte överförtjust. Men släppte iallafall in oss och ut i den väntande taxin igen. Skönaste taxichauförren och Bad Romance kom på radion. Turned it up när jag utbrast: "OH I LOVE THIS SONG". Överlycklig. Flyt när vi kom till klubben där två tyskor framför oss stod på listan. Vakten: "And your three friends?" "Eeeh, it's theese guys." Och vi: "YEPP, we're with them!!" Kom in, slapp ID:a = inga kryss på handen hihi, slapp inträde och kö. YEY! Sen började klubbkvällen. En  Margharita och sen dansgolv efter dansgolb. Tror aldrig jag dansat så mycket.

Hem i taxi vid fyrasnåret och vi alla sex i rummet däckade i säng, tre i varje säng. Sov som en stock och vaknade trött men kry - resten var bakis och sugna på amerikansk fetfrukost. Jag behövde ta mig hem och börja jobba idag vid tre eftersom Matt och Melissa skulle på middag.

Vilken lördag. Sjukt bra kväll för första gången ute här. /L