Del två! Lördag!

Vaknade på lördagen vid 11tiden redan och alla hade svårt att somna om. Inte så konstigt med tanke på att soffan vi alla sovit på kunde fällas ut till en säng där alla fått mer än plats egentligen (”Why did’nt you guys take out the bed? –THERE IS A BED?!” Dessutom var det knalljust i rummet vilket innebar att vi inte hade mycket mer val än att stiga upp. Dock gjorde Terrys roomie frukost till oss – jordgubbar, rostade mackor, flingor, scrambled eggs och juice har sällan smakat så gott! Efter att ha gjort oss i ordning hade vi tänkte att promenera in till city. Lättare sagt än gjort. Efter kassa instruktioner from Terry promenerar vi tokfel i nån timme innan vi tar tunnelbanan in. Vi hade i alla fall tur med vädret…

Spenderar eftermiddagen runt Times Square innan vi beger oss hemåt för en powernap på två timmar. Yepp! Beställer hem käk när vi till sist orkar gå upp. För min del vart det…. SUSHI. AAAAAAAAAAAAAAAAH. Andra sushin i USA och den var SÅ GOD. Vart deppig när den tog slut.

Efterrätt: Emelies bakade brownie till Didi. Numera addicted. What can I say? IT WAS GOOOD.  Fixade oss och drog ut för att försöka komma till klubben innan 12. Hade hunnit om det inte hade varit för att samtliga taxibilar i NY (med undantag för fem svarttaxi…) ville ignorera oss vid denna tidpunkt. Väl vid entrén:

“     - Why did you guys just not bring your real passports?

-         If we loose ‘em, we won’t get home.

-         Right…So you’re from Sweden? Say something in Swedish.

-         Hej jag heter Lovisa och jag älskar New York. SNÄLLA låt oss få komma in.

-         Go ahead!”

-         WOOOOOOOOOOH!

Väl inne brände inträde hål i plånboken. Då ville man bara göra det bästa av kvällen. Till slut hann däremot fredagkvällens bravader upp med oss och vi gav upp efter tappra försök att inte göra’t. Rez (Didi’s sis som åker hem onsdag) lackade men det var också den enda babe i gänget som inte hade high high high heels för andra kvällen i rad. Kom hem nöjd till min brownie som jag sedan drömde om. Jag och mina drömmar säger jag bara...

/Lovisa